| Intervjun
gjordes i feb 2002
Namn: Tomas Gustafson
Bakgrund:
Har tagit OS-guld i både 5 000
m och 10 000 m skridskoåkning, har även satt
världsrekord på 10 000 m.
Vilket
är det roligaste, årliga evenemanget i Uppsala?
-
Valborg är festligt. Det är kul med forsränningen
och studenterna som firar.
Vad tycker du är det bästa med Uppsala?
-
För mig är det nog att det är nära
till Arlanda och nära till naturen.
Vad tycker du är det sämsta med Uppsala?
-
Jag vet inte.
Vilket ställe går du helst till när du
går ut här i stan?
-
Har inget speciellt ställe. Vi reser så mycket
så när vi är hemma, då är vi
hemma.
Din favoritplats i Uppsala?
-
Det är där vi bor, i Graneberg. Det är
nära till sjön och det finns bra möjligheter
för långfärdsskridskoåkning när
det är säsong.
Om någon kommer hit för första gången,
vad tycker du då att denne ska hitta på?
-
Den kan besöka Slottet, Botaniska trädgården,
Bror Hjorts hus, Domkyrkan eller Linnés
Hammarby. Slottet är väldigt framträdande
så när jag kommer med bil mot Uppsala och ser
det och Domkyrkan så brukar jag fantisera
om hur det såg ut på 1600-talet. Vad som mötte
den som kom hit då.
Bästa årstiden i Uppsala?
-
Vet inte ännu. Måste bo in mig först,
har inte bott här så länge.
Är
det en stad för gammal eller ung?
-
Det verkar vara en utpräglad studentstad, där
möjligheterna finns för de unga via universitetet.
Samtidigt är det en fenomenal stad även för
andra. För oss barnfamiljer är det tufft med
dagisplatser, men det är kanske så i de flesta
städer.
Är
det något som du tycker saknas i Uppsala?
-
Det verkar vara dåligt med lekplatser för barn.
När William växer upp så hoppas jag också
att det finns ett bra utbud med ungdomsidrott.
Vad är ditt bästa, idrottsliga minne?
-
Det var när jag tog OS-guld på 10 000 meter
i Calgary -88 och även satte nytt världsrekord.
Det var min distans så att vinna den var som pricken
över i.
Vad handlar dina föreläsningar om?
-
Om motivation och om att hitta balans i tillvaron. Jag
vill väcka tankar och funderingar hos de människor
jag träffar. Hur möter man en situation som
är övermäktig och hur får man en
balans mellan jakten framåt och nuet.
Varför slutade du att tävla i skridskoåkning?
-
Jag var trött på det. Jag hade hållit
på så intensivt att det nästan blivit
hela mitt liv. För fem, sex år sen upptäckte
jag långfärdsskridskoåkningen som var
motionsvarianten av det jag hållit på med.
Det ägnar jag mig åt en del. Jag åker
både privat, med företag och med holländska
turistgrupper.
Vad har du för framtidsplaner?
-
Bli färdig med tomten och renoveringen av huset,
vara en bra make till Elisabet och en bra pappa till vår
son William som blir tre år i sommar.
Håller du på med någon mer sport än
långfärdsskridskoåkning?
- Orientering,
har jag hållit på med från och till
sedan jag var tio år. Det är en idrott där
man får balansera löpförmåga med
tankeförmåga och det är skönt med
den atmosfär och det lugn som finns i skogen. Orientering
är en sport för såväl ung som gammal,
elitidrottare som motionär. Det är en familjesport
och jag skulle gärna se att William börjar orientera
sen, men det får han självklart bestämma
själv.
Tror du att du inspirerar unga till att börja åka
skridskor?
-
Inte idag. Förhoppningsvis inspirerade jag ungdomar
under tiden då jag höll på, inte bara
inom skridskon utan även inom andra idrotter. Jag
blev själv inspirerad av olympiska guldmedaljörer
när jag var i tonåren så förhoppningsvis
blev någon inspirerad genom mina framgångar.
Vad arbetar du med för tillfället?
-
Jag är föreläsare, sen sitter jag med i
Olympiska Kommitén och är ordförande
i Olympiska Akademin. Har nyligen avslutat mitt
arbete i Athletes Commision. Där sitter 19
personer från hela världen och Sverige representeras
numera av Pernilla Wiberg. Kommisionen arbetar
med OS-frågor, sådant som rör de aktiva
idrottarna och är rådgivande åt IOKs
styrelse.
Vad tycker du om all den doping som förekommer inom
idrottsvärlden?
- Det är förfärligt.
Dopingen är det största hotet mot idrotten
Intervjuad
av Louise Tidholm.
|